Mitt_jullov_dagar_18,_19_och_20

Sodankylä kyrka

Sista inlägg på jullov

När jag började blogga på jullov funderade jag om jag orkar och hinner skriva. I början av jullov hade jag mycket tid att skriva men sen har situationen förändrats. Troligen är den här texten den sista texten på jullov. Imorgon försätter mina studier vid universitet.

Troligen orkar/hinner jag inte blogga så ofta än på jullov men jag försöker skriva då och då. Nu skrev jag bara på svenska men den här bloggen är fortfarande tvåspråkig. Jag ska skriva på både svenska och finska.

Söndag

Konfirmationsmässa i Sodankylä kyrka

Eskelisen Lapin Linjat
TPZ-946, Volvo B13R 6x2/Volvo 9700H NG, åm. 2012, 66 pl.

Det ordnades en konfirmationsmässa i Sodankylä kyrka. Jag deltog i den även om jag hade inga släktingar eller vänner som konfirmant. Förstås kände/visste jag några av dem och många deras anhöriga.

Jag tycker att konfirmationsmässor är öppna för alla. Jag vill betona det! Jag vet några aktiva församlingsmedlemmar som säger att de inte deltar i konfirmationsmässor eftersom det finns så många människor där och andra människor ogillar att de kommer dit. Jag tycker att sådant tänkande är problematiskt och konstikt. Konfirmationsmässor är gudstjänster för hela församling, inte bara för ungas anhöriga. Också alla andra gudstjänster är öppna för anhöriga till konfirmander.

Konfirmerade grupp var liten, omkring 20 konfirmander. Jag tycker att 20 är en lämplig storlek för skriftskolegrupper.

Måndag (trettondagen)

Från år 1928

I går (i måndag) reste jag från Sodankylä till Joensuu. Resan tog omkring 12 timmar. Det är kanske den snabbaste förbindelsen mellan Sodankylä och Joensuu och fungerar bara på fredagar och söndagar under skolåret.

SR1-ellok nummer 3110

Jag började min resa med buss från Sodankylä till Joensuu. Jag trodde att många åker på trettondagen och väntade på att Eskelinen skulle köra rutten med två bussar. Redan i söndag såg jag att Eskelinens största buss med sin 66 platser körde till norr. Jag visste att den bussen kör till söder på nästa dag. Då funderade jag att Eskelinen kanske använder bara den stora bussen på nästa dag. Jag väntade på att bussen är full i alla fall. Jag hade rätt. Bussen var full och Eskelinen använde bara den bussen.

Pohjolan Matka 285
SLF-385, Scania K114/Lahti Eagle 560, åm. 2002, 55 pl.

Bussresan från Sodankylä till Rovaniemi var intressant. Bredvid mig satt en taiwanesiska. Vi diskuterade lite på engelska men det var svårt eftersom vi kunde inte engelska så bra. Svenska och finska skulle ha varit väldigt lättare för mig men hon kunde inte de språk. Hon kunde kinesiska men jag kunde inte. Därför diskuterade vi om ganska allmänna saker; resor, Finland, snö, mina studier osv. Den taiwanesiskan hade någon sin släkting med sig. Släktingen satt bakom oss och kunde engelska bättre än vi. Hon deltog i vår diskussion när vi var nära Polcirkeln där de steg av.

Från Rovaniemi till Kajana åkte jag tåg, expresståg 710. Där fanns också mycket passagerare men inte på alla fönsterplatser och bara på få gångplatser. Jag sov i början av tågresan. Efter Uleåborg gick jag till restaurangvagn där jag åt köttbullar och potatismos - min normala måltid på långa tågresor.

Valtimo kyrka

Från Kajana till Joensuu åkte jag Pohjolan Matkas buss. Jag spände hurdan buss kommer. Jag blev lite glad när jag såg att bussen var ovan och ny för mig. Där fanns också många passagerare. Många studerande var på väg till sin studiestad, till Joensuu. Några studerande har haft föreläsningar eller något sådant redan idag.

På väg från Kajana till Joensuu fick jag också besöka Valtimo där jag tillbringade en vecka i somras. Kyrkan i Valtimo var vackert belyst. Jag såg också en häst och hästdragen vagn och en människa som körde hästen. Det var fint. Först funderade jag att hästen och vagnen var någon syn eller min fantasi men en annan passagerare såg också dem.

Tisdag

Jag hade lite svår morgon. Jag vaknade upp omkring halv tio i morse. Jag har varit trött och satt bara vid datorn. Dessutom har jag tvättat kläder och packat upp mina resegods. Jag gjorde också bokföring av en förening där jag är med. Min uppgift som kassör slutade den 31 december. Nu gör jag bokföring och bokslut. Sedan kan nästa kassör fortsätta och jag fortsätter med nya uppgifter.

I kväll ska jag besöka livsmedelsaffär och delta i unga vuxnas samling av Joensuu församling. Samlingen är i Louhelan tupa, nära Joensuu kyrka.

Mitt_jullov_dag_12

Linja-Karjala 743 (Savonlinja)

FGH-164, Volvo B7R/Volvo 9700S, åm. 2004, 50 pl.

Från Joensuu...

Jag vaknade upp klockan 5 samt åt frukosten, diskade och gjorde några andra förberedelser. Sedan gick jag till busstationen och åkte buss till Kuopio. Jag köpte bussbiljetten genast till Lapinlax. Bussen mellan Joensuu och Kuopio var s.k. expresstur som stannar inte mellan de här städerna. Den körs snabbt från stad till stad utan att stanna någonstans (t.ex. i Outokumpu).

Pohjolan Matka 121
IJB-807, Volvo B12M 6x2/Volvo 9700HD NG, åm. 2010, 61 pl.

I Kuopio hade jag omkring 30 minuter tid innan buss avgick till Lapinlax. Då fotograferade jag bussar, besökte R-kiosken och järnvägstationen. På järnvägstationen köpte jag tågbiljett från Lapinlax till Rovaniemi. Jag måste köpa biljetten med automat eftersom stationens biljettexpedition hade problem med ABD-system.

Stationsbyggnad i Lapinlax. 

Det finns Matkahuolto-ombud och restaurang i byggnaden.

Från Kuopio till Lapinlax fick jag åka Kalpa-buss. Kalpa är ishockeylag från Kuopio. Kalpa spelar i FM-ligan. Troligen använder Pohjolan Matka den bussen på linjer och i chartertrafik när Kalpa inte behöver bussen. Jag hoppades och väntade på att Pohjolan Matka använder någon gammal buss på den här linjen men det används en ny och stor buss. Mellan Kuopio och Alapitkä (i Lapinlax) var jag som enda passagerare.

I Lapinlax station promenerade jag lite, tittade på gamla och vackra byggnader samt väntade på tåget. Tåget anlände i tid och jag steg på det. Jag åkte expresståget 711 till Rovaniemi.

Någon gammal byggnad på stationsområdet i Lapinlax

I tåget (och i samma vagn) träffade jag plötsligt en av mina arbetskamrater från Vasa där jag var i 2012. Det var trevligt att träffas henne. Hon reste till Ylläs och ska åka slalom där.

...till Sodankylä

Eskelisen Lapin Linjat
TPZ-946, Volvo B13R 6x2/Volvo 9700H NG, åm. 2012, 66 pl.

Från Rovaniemi till Sodankylä åkte jag buss av ett legendariskt trafikföretag, Eskelisen Lapin Linjat. Eskelinen har kört längs lapländska vägar från 1928. Den här gången var bussen Eskelinens största buss med 66 sittplatser! (Eskelinen har också en annan lika stor men lite äldre buss.) Det var fint att alla bussar under resan var nya för mig! :)

Efter resan på 12 timmar är jag nu i Sodankylä. Resan gick tillräckligt bra. Speciellt början av resan gick väldigt snabbt. Under tågresan började jag må lite illa. Det kände för varmt. Under resan hann jag bl.a. läsa, sova, titta på andra passagerare och vyer samt äta vägkostbröd och choklad.

Jag såg att det har hänt några förändringar i Sodankylä kyrkoby. Troligen berättar jag mera om de här förändringarna på någon annan dag.

Elämä on yksisuuntainen matka eteenpäin.

Mietin pitkään blogille sopivaa nimeä, mutta mikään mieleen tullut vaihtoehto ei kunnolla sykähdyttänyt. Sitten jostain tuli taas kerran mieleen tämä laulu ja kesä 2011 Rovaniemellä.

Laulussa elämän todetaan olevan matka. Olen samaa mieltä. 


Elämä on yksisuuntainen matka eteenpäin.

Elämä on yksisuuntainen matka ja se yksi ainoa suunta on juuri eteenpäin. Aikakonetta ei ole vielä keksitty ja tuskin keksitäänkään. Elämässä ei voi palata taaksepäin, vaikka kuinka haluaisi ja yrittäisi. Usein olisin halunnut palata menneeseen ja tehdä jonkin asian tekemättömäksi tai toisin, mutta on täytynyt nöyrtyä sen edessä, että tapahtunutta ei voi muuttaa. Ihminen voi vain vaikuttaa nykyisyyteen ja myös tulevaisuuteen.

Elämä kulkee omaa rataansa tasaisella nopeudella. Tosin väitetään, että elämä alkaa kulua nopeammin, kun täyttää 35 vuotta. (Sitä odotellessa) Nopeutumista olen kyllä huomannut jo tähänkin ikään (24 v.) mennessä tapahtuneen. Päivät ja viikot menevät nopeammin kuin nuorempana eikä juuri mitään saa tehtyä. Aika vain valuu jonnekin. Monet tärkeät ja mieleenpainuneet asiat ovat tapahtuneet vuosia sitten, vaikka tuntuu, että ne olisivat tapahtuneet aivan vastikään. Ehkä tämä voisi johtua hyvästä muistista ja olla merkki siitä, että vielä ei ole dementiaa. Tosin dementikko muistaa kaukaiset asiat hyvin, mutta viime aikojen asiat ovat häneltä pimennossa. Muistan kuitenkin viime aikaisiakin tapahtumia, joten onneksi en taida olla vielä dementoitumassa. Ehkä sitä voi alkaa miettimään joskus tulevaisuudessa.

Elämä on todellakin ihmeellinen asia. Siitä riittää loputtomasti pohdittavaa ja ihmeteltävää. Koskaan ei pohdinta ole valmis. Aina löytyy jotain uutta pohdinnan aihetta. Niitä aiheita ja pohdintoja tulee varmasti kirjoitettua tähän blogiin.



[Den här texten skriver jag bara på finska.]